Leona föddes och växte upp i Vällingby, Stockholm. Men det var först när hon kom bort från betongen i storstaden, som hon verkligen började leva. Första gången hon på riktigt fick uppleva naturen var på landsbygden i natursköna Småland. Där och då visste hon att det liv hon ville leva låg långt bort från storstadslivets brus. Hon önskade att studera på konstfack och arbeta med barn. Hon drömde om att en dag få en egen familj, långt bort från den hon själv växte upp i. Hon hade högtflygande drömmar om att livnära sig på sin konst och på fritiden komponera musik. Den konstnärliga ådran kom från hennes mormor, Kristina Lugn, som också var hennes bästa vän och extramamma under uppväxten. För en extramamma behövdes, eftersom Leona kom från en bakgrund där hon inte fick den trygghet, omtanke och kärlek som alla barn har rätt till. Trots Leonas unga ålder hade hon stora drömmar och visste precis vad hon ville göra med sitt liv. Tyvärr fick hon aldrig möjligheten att uppfylla sina drömmar. Den 25:e mars år 2024 hittades Leona död i sin lägenhet.

Leona hade ett starkt lysande ljus inom sig, som smittade av sig på alla människor hon mötte. Hon gav av sig själv på ett osjälviskt vis för att försöka lindra den skada som andra människor bar på. Hennes dödsfall har skakat alla de människor som fick träffa henne under hennes livstid.

Leona var exceptionellt intelligent men även omhändertagande och empatisk, hon är saknad av alla som mötte henne.

I ett av sina konstverk målade hon en fågel som satt fångad i famnen av en man. Leona, nu är du fri – fri att flyga iväg.

Leonas familjehemsföräldrar
Attendo Ungbo Stockholm/Bromma
Polisen Barnahus